phillis.blogg.se

Trötta, sönderskakade och förväntansfulla. Våran vistelse på Boracay fick ett hastigt slut. Efter en lång lång men jäkligt rolig festkväll, sa vi kl halv 5 imorse hejdå till dykgänget vi hängt med, efter ganska mycket övertalning om att hänga med till stranden, ta en öl och chilla lite. Något sa oss dock att vi skulle gå hem för att få 3 timmars sömn innan vi skulle ge oss iväg på nästa äventyr. Tanken om att vara trötta och sova på bussen var god, dock inte det lättaste vi gjort. Man kan klaga på vägarna och man kan klaga på att chaffisen kanske inte har samma utbildning som de flesta chaffisarna i Sverige (han kör ganska hårt och aggressivt, om inte till och med jäkligt istället för ganska) men att klaga på att filippinerna inte är arbetsvilliga och att de är otrevliga är det sista man kan göra. Man får alltid ett stort och glatt leende uppkört i ansiktet här. De är så sjukt tacksamma för att man äter och handlar hos just dem eller att man vaknar upp på deras hotell. Långa bilköer, skumpiga vägar eller jobbiga koreaner, man löser allt med ett leende och se vad alla är glada:) Ingenting behöver man göra själv heller, knappt ens gå eller tänka för dom bara visar vägen så är man framme. Lite bättre än flygplatsen i Bejing. 

Nu har vi iallafall klarat av en småjobbig busstur på 6 timmar och ska tillbringa natten i Iloilo, förhoppningsvis på ett hotell eller något liknande med iallafall minst en säng. Trodde vi.. Vi tog en bit mat och sedan vidare till flygplatsen, dit kom vi ca kl 20 och flyget går 07.45, underbart det här! Nu hoppas vi bara på att få va kvar inne vilket vi trodde att vi skulle få vara men nu tydligen inte får ändå, så vi smyger runt lite. Sova får vi göra vid ett senare tillfälle.

Vi har även fått sällskap på resan, en holländsk snubbe på 35 bast som heter Bart. Han har varit runt och rest jättemycket så igår blev vi ännu mer förväntansfulla över att resa runt. Bart tipsade om mycket nyttiga saker att tänka på, allt från att inte bada med hajar till att man ska stoppa huvudet över en levande vulkan. Sammanträffanden slog även rekord igår, Bart och en till tjej som heter Stacy från dykgänget ska åka till Palawan samtidigt som oss, Stacy åker en dag senare men Bart åkte idag också, fast en annan rutt. Mot alla odds lyckades vi träffa Bart igen i Puerto Princesa dit vi tillslut flög. Han skulle åka samma minivan som oss upp till El Nido. Sagt och gjort, bussen knökfull med personer, ännu fullare med packning, sen började den tänkta 4-5 timmarsresan, slöt med ca 7h och något värre har vi knappt varit med om vid en busstrip. Så det glömmer vi ( förutom naturen runt omkring, magiska berg och träd som aldrig ser ut att sluta växa). Äta mat och sova har det inte blivit mycket av heller, lite snacks och vatten sen får man klara sig. Men att resa är ju grymt! Skoj har vi och upplever mycket.

Just nu har vi hittat ett boende i El Nido efter lite felkörningar av taxigrabben och velande av oss.  Vi har precis duschat ( skönare dusch har man nog aldrig haft!) och ska ut och ta en bit mat. Ikväll blir det bara att vila upp sig, för imorgon lär det bli äventyr! Massor med öar att upptäcka och korallrev att dyka vid!  

Sista dagen vi hade på Boracay så åkte på en så kallad Island hopping. Vi valde en tur på 3 timmar som hade två stopp, ett vid Crocodile Island där vi kunde snorkla och sedan på crystal cove Island där de hade häftiga grottor! De tre timmarna flög förbi och det kändes lite snopet när vi åkte tillbaka till station 3 där vi började, var det verkligen redan slut? 

Dagens simmare: Vet inte riktigt vad hon har på sig eller vart hon ska, men hon flyter och kommer ingenstans..