phillis.blogg.se

Vi åkte ut med en båt till tre andra öar, vilket var väldigt fint! Sol och vad fram till prick kl.3, då regnet kom och vi åkte hem. En ö hette Chicken Island eftersom att den är formad som en kyckling, men vi kom fram till att bör heta struts ön. För inte såg vi något kyckling huvud. 

Då var den regniga, sista och lite tråkiga men ändå ganska sköna veckan i Malaysia och Langkawi över och vi förflyttar oss till Thailand. Tanken var att flyga till Bangkok för att tillbringa några dagar i staden och att sedan ta oss ner (förhoppningsvis med nattåg att sova på eftersom det tar ca 9 timmar) till Krabi och Ao Nang på västkusten. Flygbiljetten till Bangkok var bokad sen några dagar tillbaka och till flygplatsen kommer vi något tidigt eftersom vi inte hade så mycket att göra. Och just bara för att vi var tidiga, så fick vi se att flyget inte var lika tidiga som oss för det var försenat. Typiskt tänkte vi men en stund i en aggressiv men ändå ganska skön massagestol gjorde succé, Sofie skrattade så hon grät medans jag störde mig på grejen som masserade skinkorna.

Tillslut fick vi iallafall checka in, äta lite kvällsmat medans Sofie läser på aftonbladet på mobilen. "Kaos i Bangkok, den värsta demonstrationen på 10 år. Tiotusentals demonstranter tågar på gatorna." Jaha, tänkte vi, ja är det något vi inte fått uppleva ännu så är det väl "krig". Trevlig trevligt, upptäcka och uppleva var ju det vi ville göra! Straxt där efter frågade vi oss vad vi egentligen skulle göra i Bangkok eftersom våran huvudplan gick i stöpet, så vi ändrade planen och bestämde att vi försöker ta nattåget direkt samma kväll.

Trevlig flygtur med lite läsning och en sjuhelsikes blixt teater fick tiden att gå. I Bangkok kom vi enkelt och hyfsat snabbt till tågstationen där vi köpte biljetter. Det sista tåget med sovkupéer gick vid 7 vilket var lite konstigt, vi fick iallafall de sista två biljetterna på det sista nattåget som gick 22.50 så lite tur hade vi. Hade dock vart skönare med en säng dessa 9 timmar men jaja. Fram till Surat Thani kom vi, en timma försenade och att sedan hitta rätt buss till Krabi gick ju hur lätt som helst! Eller? Ja det gjorde det faktiskt.

Kl 2 var vi framme och hade även hittat boende och stranden Ao Nang. På stranden sov och badade vi resten av dagen, otroligt skönt. Förutom att svetten rann som aldrig förr. 

Efter dagens ca 9 mils körande var vi hemma lagom till kvällsmatdags, trodde Joel.. Nejdå, internet i en timma, lite gråtande att lilla Alicia (Amandas barn, stort grattis!!) äntligen kommit till världen och så lite dusch med tillhörande fix stod i vägen. 

Idag, onsdag, trodde vi på en ny solig och härlig dag på stranden efter vårt lilla uppehåll. Meen nej, molnen har tagit över himlen och regnet gatorna. Vad vi nu ska göra får vi klura lite på och att vårt nya tillskott av en minihögtalare med 5h batteritid dör efter ca 1h gör det inte roligare. Tur att vi brukar kunna roa oss själva ganska bra, och bada går ju faktiskt att göra ändå.

Dagens fundering: Vi satt och åt en hamburgare på en restaurang, vi var väldigt noga med att säga att det skulle vara beef och inte kaninkött eftersom det fanns kaninburgare på menyn också. Efter ett tag börjar vi titta oss omkring och såg att precis bredvid restaurangen fanns det en kaninfarm där man kunde mata och klappa kaniner. Vi fick tydliga misstankar om att det var samma ägare på restaurangen och kaninfarmen.. 

Första vattenfallet nerifrån

Andra vattenfallet

Konkelbär?

Frukost serveras från kl 9am till 2pm. Det passar oss ganska bra, ingen press på att kliva upp tidigt ur sängen. Och en stoor frukttallrik på det, perfa fan! 

Langkawi är en taxfree ö, speciellt på alkohol och choklad. Igår när vi strosade runt på gatorna så hittade vi två stora butiker med just alkohol och choklad. Vi blev lite frälsta, Joel över alkoholen och Sofie över chokladen, och vi funderade på hur mycket plats vi hade i väskan och vad vi skulle köpa hem. Vi kom tillslut fram till att chokladen smälter.. För att ge en inblick om hur mycket skatt vi har på alkoholen hemma så kan vi säga att här kostar 1 l Captain Morgan ca 60kr och hemma kostar den 240kr för en mindre flaska. 

Det är ganska varmt här också, ca 30 grader i luften (känns som mycket mer) och ca 29 grader i vattnet så det är rätt svårt att svalka av sig. Vi svettas konstant alltså, mest Sofie, vilket känns konstigt eftersom hon fryser lättast hemma. Vi försökte svalka av oss med en glass igår, men den smälte rätt fort den med så det vart inte så lyckat, men helt klart värt ett försök! 

Med en hel dag på stranden igår så blir det spf 50 idag.. Och ansiktet bakom boken. 

Nu har vi haft en liten psykiskt tung period och testa våra gränser med ganska mycket som inte gått vår väg, mycket resande och inte så mycket njutande. Så nu ska vi försöka tänja lite på våra fysiska gränser också. Kan vara bra att göra när man är bortresta så pass länge och man behöver bryta den trista trenden ett tag. Vi hoppas nu därför att det på Langkawi är mycket sol, fina stränder och fint hav så att vi kan få ligga och svettas riktigt rejält i solen ett tag nu! Kroppen behöver få en riktig genomkörare. Kanske kan även ett dyk stå på listan om det finns något bra ställe, eller något annat skoj att göra. Nu sitter vi i en ganska lyxig buss och lyssnar på Hooked on a feeling med Björn Skifs, känns som en typisk semester på riktigt!

To be continued..

Bussresan på 5 timmar gick faktiskt väldigt fort. Lite musik, lite sova och lite fika så var framme i Penang runt 2 tiden där vi skulle ta båten över till Langkawi. Fick reda på busstationen att sista båten går kl 18.30 så det var ju lugnt, tog taxi till hamnen och får där reda på att båten endast går på morgonen. Så det var bara att leta efter det första och billigaste skitboendet vi kunde hitta. Så blev det också, gammalt ruckel för 70 kr natten, tur vi bara ska sova här. Eftermiddagen har bestått av lite fika och lite strosande i ett shoppingcenter. Oj vad tiden går fort när man strosar runt och virrar bort sig bland alla affärer.. 

08.30 imorgon åker färjan mot Langkawi, om det  inte som vanligt uppstår några fler problem. Kan också tilläggas att det ikväll blixtrar och åskar ganska ordentligt för tredje kvällen i rad. Vart ska detta leda? 

Det är lite svårt att lägga om valuta tänket nu när man vant sig med fillipinska pesos. Först måste man räkna ut vad ringgit är i svenska kronor, vilket är lätt för det är bara att dubbla, sen måste vi räkna ut vad det är i Filippinska pesos för att jämföra om det är dyrt eller billigt.

Dagens handsome: Vi fortsätter på spåret snygga svenskar. Vi var i en liten butik idag och jag (Joel) köpte en väska. Efter jag betalat så pekade kassörskan på Sofie och sa "you look pretty", pekade sen på mig och sa "and you look handsome". Tyvärr kunde vi inte säga likadant tillbaka så vi sa tack och gick.

Vi har även fått sett världens hårigaste öron. Ingen vacker syn men det var ganska kul. Svart och lockigt haha, vågade dock inte be om att få ta kort.

Då var det ett tag sen ja, vi har haft fullt upp med shopping, shopping och lite annat smått och gott som Petronas Twin towers. Men mest shopping, till och med så att Joels gamla knän börjar ge vika. För er som inte hänger med så är vi nu i Malaysia och Kuala Lumpur, som vi vart sen i måndagskvälls. Smidigt och enkelt med två olika flyg tog vi oss från Cebu-Manila-KL. Hittade även boende väldigt snabbt. Ganska skönt att komma ifrån Filippinerna efter en månad i Landet. Väldigt fint ställe med mycket snälla och hjälpsamma människor men vi märkte att det finns en gräns även för sånt.

Här i KL tar vi oss runt med gratis bussar och pendeltåg. Båda sakerna är ganska underhållande, för när man åker buss är det inte fullt förrän det är FULLT. Man står så nära att man inte ens vinglar till när bussen svänger eller bromsar för det finns inte plats för det, packade sillar är rätt uttryck. På pendeltåg så kommer det fram killar och drar raggningsrepliker, härom dagen kom det fram en grabb i 14-15 årsåldern och frågar mig (Sofie)  följande; - "Are you a cop?" 

- erhm, a cop?

- yeah, are you a cop?

- eh?  No? 

- oh, because you called my eyes!

 Killen vänder sig sedan till Joel och frågar om jag är hans flickvän och säger sedan " good catch!" 

Vi båda fick oss ett gott skratt och började fundera på ad han egentligen menade. 

Imorgon, fredag, så ska vi åka buss upp till en ö som heter Langkawi, det är en bussresa på ca 5 timmar och båt i 2 (tror vi.. Det är alltid något som drar ut på tiden). Vi har bunkrat upp med lite av varje, som russin och torkad mango men även lite kex, oreos var relativt billiga här jämfört med Filippinerna. 

Men nu ropar den stenhårda kudden på våra lagom trötta och något mjukare huvuden, och klockan blev som vanligt sådär mycket som den inte ska bli.. Får göra ett nytt försök med sov på bussen imorgon!

B.O.D.B i ett köpcenter

Petronas Twin Towers

Sillarna

6 våningar med bara elektronik, de du Steffe Ekelöf!

Prutar kungen

China Town

Tyfonen var över ganska snabbt i fredags, redan på kvällen hade det slutat blåsa. Just hos oss var det lugnt, självklart blåste det starka vindar och regnet öste ner men det kändes aldrig som att den riktiga tyfonen var här, vilket vi tackar gudarna för! Vi hade förväntat oss mycket värre och eftersom vi inte visste hur allvarligt det skulle bli så trodde vi hela tiden att det skulle bli värre. På kvällen när det hade avtagit så kunde vi inte riktigt pusta ut eftersom elen var borta och hotellet gick på generator så hade vi ingen mottagning på tvn, så vi kunde inte se några nyheter heller för att uppdatera oss om vart tyfonen var och om den gått vidare. 

Nästa morgon, igår, så var det helt vindstilla när vi vaknade och solen sken faktiskt igenom de moln som fanns på himlen. Vi traskade iväg till SM mall igen för att titta igenom lite noggrannare. Vi båda hittade lite smått och gott medan vi virrade runt. Mitt i någonstans i köpcentret träffade vi på Patrik Ronström och hans flickvän Helena, skönt att höra lite gotländska igen! 

För er som inte vet så har Filippinerna världens längsta jul, de börjar redan i september med att pynta och lyssna på julmusik och slutar inte förrän februari. Hela SM mall är fullt utrustad med julpynt, julmusik, tomtar, julgranar och ännu mer julpynt. Känns lite småfel  att ha så mycket jul omkring sig redan nu och speciellt när det är 30 grader om dagarna. Men man kan inte låta bli att bli sugen på lussebullar!! 

Idag börjar förberedelserna till att åka till Malaysia, förberedelserna må va få, men tidskrävande. Nämligen att packa om väskan så att allt får plats.. Det börjar sakta men säkert bli mindre plats i väskan. Vi flyger på måndag vid 9 till Manilla, sedan vid 14 går flyget vidare till Malaysia, så vi kan lägga till ytterligare en dag i resdagar. 

Dagens överlevare: Vi kom på i fredags att vi antingen har tur eller så har vi otur. För när vi nu varit i Filippinerna har det varit både jordbävning och världens starkaste tyfon, så antingen har vi tur som inte blivit drabbade av dem eller så har vi otur som faktiskt varit med om dem. 

Tyfonen Haiyan är i Filippinerna nu och kommer att gå igenom Cebu, där vi befinner oss. Enligt nyheterna så kommer stormens öga att gå precis uppe vid norr, där ön Malapascua ligger, dit vi skulle åka men ångrade oss i sista stund. Cebu är också ganska mitt i tyfonen, men ska inte få samma vindstyrkor. Det ska vara den starkaste tyfonen som någonsin slagit till på land. Det har börjat regna och blåsa ganska bra nu, klockan är nästan 10 på förmiddagen men man vet inte riktigt om det är det värsta nu eller om det blir värre vindar. Ännu lite folk, bilar och mopeder ute men de senaste personerna vi sett med paraply har det inte gått så bra för. Det ser ut att bli en dag på hotellet idag och hoppas på att det är över snabbt och utan större skador. Lite läskigt att inte riktigt veta vad som händer och vad som kan hända, det är ju ingen van situation för oss direkt. Det gör nog inte saken bättre att det var jordbävning här omkring för några veckor sen men vi är ganska lugna. Nu gick elen också, men de har en reserv generator som är igång, vilket är tur för då har vi Disney Chanel som underhållning. 

Igår var vi i ett shopping centrum som heter SM mall, det var liiiite större än vad vi trodde, faktiskt ganska mycket. Förut har vi bara sett marknadsstånd och någon enstaka affär, men här fanns det 4 våningar fyllda med märkeskläder, bilaffärer, tygaffärer, djuraffärer, bowlinghall och biosalonger. Vi gick runt på förmiddagen och insåg att vi behövde fler dagar till att förstå oss på upplägget och eftersom att vädret skulle vara dåligt hade vi all tid i världen. På kvällen såg vi bio också, vi 2 och kanske 7 andra i en mega stor salong, ganska oväntat eftersom det kryllar av folk överallt. Det blev filmen Thor 2, helt ok bra.

Vi uppdaterar när det händer något eller ikväll när tyfonen har gått vidare.  Ha det bra så länge och sköt om er!

Tappra människor som spänner fast plåttaket innan de värsta vindarna kommer! 

Varför bryta trenden? Varför ha medgång och bara glida med? Nej, vi fortsätter i vårt gamla spår med att det inte riktigt blir som vi vill. Och att vara spontana är inget för oss för när vi ska göra något oväntat så blir det mer oväntat än vad vi väntade oss, ungefär som idag. Men vad gör väl det, bara att hitta på något annat. Det är ju aldrig tråkigt att kunna göra precis vad man vill, bara lite svårt att välja.

Vi tar det från början för den var väl ganska lyckad ändå.

Upp klockan halv 7, packa klart, käka frulle och vänta på vår taxi. Efter lite diskussion och pengapratande så kom vi tillslut iväg. Tanken var då att åka förbi ett ställe för att få se en av världens minsta apa, Tarsier, innan vi skulle ta båten tillbaka till Cebu efter den mer eller mindre korta och misslyckade vistelsen på Panglao. Vi fick se apan och två saker är säkert, liten är den (som en näve ungefär) och stora ögon har den (150 ggr större än människoögat i förhållande till kroppsstorleken). Rätt söt var den också:)

Sedan var det som sagt båt i 2 timmar. Väl framme i Cebu klockan kvart i 2 började vi fundera på om vi verkligen skulle åka till Malapascua eftersom det är tyfon varning här under helgen. En paradis ö där man ska sola och gotta sig kanske inte är så kul om det är moln och storm, så vi ville inte ta risken. Sola och bada hinner vi med både i Malaysia och Thailand. Men Cebu har inte heller varit så lockande efter allt man hört om staden, så efter mycket funderande, diskuterande, fram och tillbaka, hit och dit och så lite till, så spontanändrade vi hela planen. Inte likt oss men det kändes mest värt och klokast. Vi tog taxin till flygplatsen för att ändra flygbiljetterna och åka till Kuala Lumpur lite tidigare. Efter det bestämde vi oss gör att aldrig mer vara spontana eller ändra våra planer. Att ändra flygbiljetterna skulle kosta oss mer än vad vi redan hade betalat för dom. Att först betala biljetterna, sen betala dom en gång till och även ännu lite till för att åka tidigare kändes lite sisådär. Två timmar på en restaurang/café med mycket letande efter biljetter till alla olika länder och destinationer, sedan boende i Cebu bestämde vi oss för att vara kvar i staden. Ut till taxikön som var ca 100 personer lång, nej tack sa vi och gick tillbaka in till restaurangen för att äta mat. Lagom när vi var klara så var kön borta och efter lite felkörning av chaffisen hittade vi ett billigt och hyfsat ok boende som vi kollat in på internet. Så vi sitter nu i staden som alla varnat oss för att vara farlig, i staden där vi vet att tyfonen kommer att blåsa och där vi inte vet vad som finns att göra, istället för att vara på paradisön vi hela tiden planerat. 

Efter lite sura och irriterade miner är vi nu glada och muntra och hoppas på att få göra lite utflykter och skoj här istället. Kanske ta oss ner till valhajarna eftersom det inte blev av sist. Vi gör ett nytt försök med flyget på måndag då vi har våra biljetter då.

Idag var även första gången någonsin vi suttit på raden längst fram på en konsert. När vi väntade på båten till Cebu så hade en förening för handikappade en liten spelning. Tre tondöva gitarrister spelade väldigt fint med ostämda gitarrer för alla passagerare. Skämtosido så var dom också blinda. I stundens hetta (svetten rann bokstavligen) så var det ganska  härligt med lite musik och lite bidrag fick dom allt. 

Dagens lukt: trodde inte att det var möjligt, men det går tydligen att få tåbira i flipflop. Jag har nu tvingat in både Joel och flipflopen i duschen, för att iallafall få bort en av lukterna.. 

Inte längre några landkrabbor. Börjar få gälar och simhud mellan tårna, leker med fiskar och äter dom likaså. Vi föredrar färsk frukt istället för godis, och chips, vad är det? Livet har tagit en total vändning och allt är så spännande. Vi börjar kunna det där med att vara på resande fot, (även om man aldrig kan bli fullbordad och att man alltid lär sig något nytt), och inte ha något att luta oss emot, förutom en flygbiljett hem. 

Planen för idag var egentligen att åka över till huvudön Bohol för att se Chocolate Hills, världens minsta apa och lite annat smått och gott. Men ingenting är förutsebart och det kan ändras fort. Igår pratade vi med en snubbe på stranden i nästan 20 min, tillslut var det bestämt att vi skiter i kullarna och apan för att åka med gubbens båt. Upp klockan 04.15, åka lite innan 5, se soluppgången från havet. Även åka förbi delfiner innan vi 2 timmar senare är framme vid Oslob för att dyka med valhajar. Hur grymt är inte det?! På vägen hem åker vi förbi några öar för att snorkla, se sköldpaddor och gå på en sandväg mitt i havet mellan 2 öar, sjukt fint och stora sköldpaddor!

Så hoppades vi att det skulle vara och så är det säkert också, vad vet vi? Som sagt så är inget förutsebart och som sagt så är vi i lite otakt med Filippinerna.. Vi kom iallafall upp 04.15, gick iväg för att åka lite innan 5. Mötte gubben på vägen, han kom fram vinkandes och berättade att han ställt in resan till valhajarna för att "kustvakten" sagt att det var en tyfon vid Oslob. Här var det fint väder, himlen var klar och vattnet var lugnt så det kändes lite märkligt. Riktigt, riktigt besvikna gick vi ner till stranden för att iallafall få se soluppgången för där fanns det ingen tyfon som förstörde. Vi som hade sett fram emot det så mycket. Vi ställde även in trippen till öarna och det för det var bara bonus när vi skulle se valhajarna. Istället blev det en solig halvdag på stranden, strosa runt lite och koppla av innan vi drar i morgon. Om nu inget annat händer förstås.

Dagens fuling: tur att försäljarna o Filippinerna inte kan svenska för då hade vi inte varit lika populära. Vi börjar tröttna ganska ordentligt på dem. 

Soluppgång på Alona beach, ön Panglao tillhörande ön Bohol, utanför Cebu i Filippinerna. Solen vet vi inte vart den är ifrån men den var där idag. 

Tänk er filmen hitta Nemo, när Doris och Nemos pappa kommer in till Sydney och upp på land. Då alla fiskarmåsar blir helt till sig och börjar skrika "min min min min min min" för att alla ville ha fiskarna, eller föreställ er  färsk köttbit bland en bunt pirayor. Precis så var det när vi kom i land och skulle ha taxi vidare till Panglao! Det var bara att ropa "Best price wins!" och sen välja ut en gubbe som såg snäll ut. Efter 30 min var vi framme och vi hade fått oss en redig förklaring om allt vi kunde göra på ön, att mörkret skymde allt vi såg gjorde det mycket lättare att förstå vad han pekade på och pratade om. Eller inte. Vi satt och hm-ade och oh-ade i tid och o tid, men chaffisen verkade inte bry sig. Trots mörkret kunde vi faktiskt se en spricka i vägen efter jordbävningen, häftigt att se trots att det är obehagligt att jordbävningar kommer så plötsligt och förstör så mycket. Vi lyckades iallafall hitta ett fint hotell tillslut och vi fick ner det till ett hyfsat pris också så det kändes skönt.

Idag var tanken att vi skulle njuta på stranden med solen högt på himlen och molnen så långt bort det bara gick. men som vanligt är vi i otakt. Molnen och regnet har tagit över hela himlen, istället sitter vi på ett mysigt ställe med en kaffe och färsk frukt och planerar vår reserutt. 

Vi har iallafall bestämt att;

I morgon blir det åka av!

Antingen har vi otur med de resor vi gör i Filippinerna, eller så är vi och Filippinerna i total otakt. Vi har haft så mycket dötid på grund av försenade flyg, trasiga bussar och trasiga båtar. Efter en hel dag av resande, först flyg från Puerto Princesa till Cebu, sedan taxi till pir 4, ca 30 min bort. Där hade båten redan gått så vi fick åka bort till pir 1 där båten skulle gå klockan 16:20. Den båten var tydligen trasig och piren var under ombyggnad så vi fick ta båten som gick klockan 18.35 vid pir 3 istället. En massa farande och nu 3 timmars väntan på en båt.. Efter det vet vi faktiskt inte hur låg tid det tar till ön Panglao. Hoppas det går fort för vi ska ännu hitta ett boende för natten. Imorgon tar vi en dag ledigt ifrån resande och upptäckande, eller det enda Sofie ska upptäcka är hur fin Alona beach är! 

Dagens konstaterande: Filippinerna är ganska bra på att lura en på cash. Man får ett bra pris för t.ex båten, betalar och får biljetten. Man tror det är klart där men icke sa nicke, igen... Det ska betalas fee, det ska betalas för väskorna och man måste betala en taxi man trodde att man inte behövde ta. Ungefär samma sak vid utflykter och snorkling mm. Alltid något som tillkommer, även riset till maten eller serviceavgiften vid maten. Som tur är så är vi rika svenskar som sprider pengar omkring oss, ganska billigt här ändå :)

Fullspäckad vecka med fullpackade dagar och lite sömn har det blivit sen vi började resan till El Nido och tills vi åkte där ifrån. Många nya upptäckter och utflykter, höga berg och kurviga vägar. 

När vi kom fram till staden El Nido så blev vi faktiskt besvikna på omgivningen, det såg ju inte alls ut som det gör på alla bilder man sett på internet. Hamnen och stranden där alla båtar lägger till hade så förorenat vatten att det var svart och luktade illa, det fanns ingen klok sandstrand inom den närmaste timmen och staden var allmänt ofräsch. Man tycker att en stad som får så mycket uppmärksamhet av turister och på internet bör vara anpassad för turister också, men stället har ens inte en bankomat  eller sjukhus och strömmen stängs av klockan halv 6 på morgonen och sätts inte igång förrän klockan 2. Ganska charmigt i sig, men opraktiskt om man vill uppleva naturen och faktiskt spendera pengar. 

På tisdagen så valde vi att vara riktigt turistaktiga och tog en Island hopping, vilket innebar 7 timmar sightseeing till olika öar. Det var helt otroligt vackert!! Vi besökte en lagun som vi var tvungna att simma in i, vi snorklade vid korallrev och sen åt vi lunch på en kritvit strand. Lunchen bestod av helgrillad fisk med ögon kvar, ris (såklart), kyckling och färsk frukt! Gottigotti. Lyckad dag och otroligt fin natur, bergen som är mitt i vattnet är så häftiga. På kvällen mötte vi upp Jeff och MJ som åkte samma minivan som oss, så vi fyra och Bart åt en god middag, tog någon öl och gick sen till en kareokebar där alla Filippiner sjunger för fulla muggar. Sen att det låter som ett spann skit spelar ingen roll tydligen.. 

Dagen efter väcker Bart oss klockan 7 på morgonen och säger att han tänker dra härifrån, han hade fått nog av El Nido och tänkte åka vidare. Efter frukosten hade han valt att stanna men byta boende så att han åtminstone kunde sova lite längre på morgonen. Det var tuppar och en våldsam trafik där vi bodde som väckte en klockan 5 på morgonen. Vi tänkte hyra två motorcyklar för att åka till en strand som ligger 1h norr om El Nido men vi ändrade oss och tog en tricycle istället. Det visade sig vara ett dåligt val med tanke på vägarna. När vi står på stan och ska hoppa in i tricyclen så ser vi Stacey komma gående på vägen. Så hon hängde med och vi satte fart mot stranden. Vi kom dock inte så långt förrän uppförsbacken var för lång och Joel och Bart fick hoppa ur och knuffa upp oss för backen. Efter en timma när vi är mitt i ingenstans så börjar kedjan på motorcykel att hoppa av, man fick en känsla av att det var kört. Vi skulle få gå hem eftersom Filippiner inte är så klipska.. Efter lite meckande så var de fixat och vi fortsatte att åka i ca 30 min. När vi äntligen kommer fram till stranden så möts vi av en kilometer lång vit strand, nästan inget folk alls och vågor som så där perfekt lekfulla. Paradise! Vi tillbringade hela dagen på stranden med att bada, sola och kasta frisbee. 

Onsdagen skulle visa sig bli snäppet bättre. Vi var ute till havs i 8 timmar vid alla öarna. Vi hade bokat in en heldag med sammanlagt 3 dyk i El Nidos skärgård! Helt klart den bästa dagen vi haft hittills och helt klart de bästa dyken vi någonsin gjort! Vi båda lärde oss att kontrollera flytkraften med våra lungor istället för BCD ("flytväst") vilket gör att man kan komma mycket närmare fiskar och korallrev utan att vara rädd att flyta in i dem. Kommer man för nära är det bara att ta ett djupt andetag så flyter man uppåt, låter nog lättare än vad det är. Vi blev lite avundsjuka på dem som gjorde djupdyk, ner till 30 m för de fick se en black tip shark och 2 olika sköldpaddor som är utrotningshotade. Vi fick "bara" se massor av vanliga fiskar, bland annat en cuttlefish som nästan var osynlig på grund av sin färg och även baby squids som vi senare på kvällen åt till förrätt. På kvällen bestämde vi oss för att åka tillbaka till Puerto Princesa, eftersom allt blir mycket krångligare utan bankomat. Sagt och gjort, vi lämnade El Nido på morgonen efter. Bart och Stacey gjorde samma sak, fast de tog flyget till Manilla istället för att åka minivanen tillbaka, skönt för dem. Vi fickt stå ut de 6 timmar i minivanen, att bilen gick sönder efter 1 timmas körande gjorde inte resan lättare eller snabbare eftersom vi fick vänta i 1 timma på hjälp. Vi roade oss rätt bra med att äta jordnötter och spela yatzy på mobilen! Direkt när vi kom fram till Puerto Princesa åkte vi till ett hostel som heter De Loro inn, där vi nu bor. I receptionen träffade vi två killar, Yosh från Israel men som bor i Hong Kong och Kevin från Belgien. Ibland klickar det direkt så efter 30 min så satt vi på en Kinarestaurang och delade en måltid. Vi tog någon öl och spelade biljard och kom fram till att vi borde åka till Underground River dagen efter, vilket vi gjorde. Det sägs vara ett av det 7 nya underverken av naturen, en flod som flyter genom ett berg. Det var jätte häftigt faktiskt, det är fascinerande hur naturen kan skapa så häftiga saker. Man kunde se halva Jesus ansikte, ett gigantiskt stearinljus som smält ner i vattnet och även ett drakhuvud (som man börjar fundera på är verkligt eftersom det var så likt). På vägen dit gjorde vår guide ett stopp på vägen, där fick vi gå igenom någon grotta och klättra upp för ett berg. Enda vägen ner från berget var att åka zipline, så uppe på 70 m höjd flyg vi som en superman ner till marken. Det enda konstiga var att en grabb som inte ville åka kom ner ändå.. Hmm.. 

Eftersom att NÅGON har lyckats radera inlägget 2 gånger när vi skulle lägga upp så har det dröjt ett tag. Vem det var får ni gissa själva. Vi har haft fullt upp och inte riktigt orkat skriva om det igen, men vi gör ett försök till.

Dagens genialitet: vi klagar inte alls på värmen på något sätt för det är hur skönt som helst, kan vara lite jobbigt när man ska sova ibland.

Den kalla sidan på kudden här är nämligen varmare än den varma sidan på kudden hemma som man vänder på för att den är för varm. Vad göra?

I-landsproblem säger vissa, affärsidé säger vi. 

Tack och hej på återläsande!

Vår utsikt när vi åt lunch dagen vi dykte. Då kunde man inte klaga direkt!


Vi lånade en tricycle. Kevin som kör och Yosh som hejar på. Sjukt kul hade vi.