phillis.blogg.se

Varför bryta trenden? Varför ha medgång och bara glida med? Nej, vi fortsätter i vårt gamla spår med att det inte riktigt blir som vi vill. Och att vara spontana är inget för oss för när vi ska göra något oväntat så blir det mer oväntat än vad vi väntade oss, ungefär som idag. Men vad gör väl det, bara att hitta på något annat. Det är ju aldrig tråkigt att kunna göra precis vad man vill, bara lite svårt att välja.

Vi tar det från början för den var väl ganska lyckad ändå.

Upp klockan halv 7, packa klart, käka frulle och vänta på vår taxi. Efter lite diskussion och pengapratande så kom vi tillslut iväg. Tanken var då att åka förbi ett ställe för att få se en av världens minsta apa, Tarsier, innan vi skulle ta båten tillbaka till Cebu efter den mer eller mindre korta och misslyckade vistelsen på Panglao. Vi fick se apan och två saker är säkert, liten är den (som en näve ungefär) och stora ögon har den (150 ggr större än människoögat i förhållande till kroppsstorleken). Rätt söt var den också:)

Sedan var det som sagt båt i 2 timmar. Väl framme i Cebu klockan kvart i 2 började vi fundera på om vi verkligen skulle åka till Malapascua eftersom det är tyfon varning här under helgen. En paradis ö där man ska sola och gotta sig kanske inte är så kul om det är moln och storm, så vi ville inte ta risken. Sola och bada hinner vi med både i Malaysia och Thailand. Men Cebu har inte heller varit så lockande efter allt man hört om staden, så efter mycket funderande, diskuterande, fram och tillbaka, hit och dit och så lite till, så spontanändrade vi hela planen. Inte likt oss men det kändes mest värt och klokast. Vi tog taxin till flygplatsen för att ändra flygbiljetterna och åka till Kuala Lumpur lite tidigare. Efter det bestämde vi oss gör att aldrig mer vara spontana eller ändra våra planer. Att ändra flygbiljetterna skulle kosta oss mer än vad vi redan hade betalat för dom. Att först betala biljetterna, sen betala dom en gång till och även ännu lite till för att åka tidigare kändes lite sisådär. Två timmar på en restaurang/café med mycket letande efter biljetter till alla olika länder och destinationer, sedan boende i Cebu bestämde vi oss för att vara kvar i staden. Ut till taxikön som var ca 100 personer lång, nej tack sa vi och gick tillbaka in till restaurangen för att äta mat. Lagom när vi var klara så var kön borta och efter lite felkörning av chaffisen hittade vi ett billigt och hyfsat ok boende som vi kollat in på internet. Så vi sitter nu i staden som alla varnat oss för att vara farlig, i staden där vi vet att tyfonen kommer att blåsa och där vi inte vet vad som finns att göra, istället för att vara på paradisön vi hela tiden planerat. 

Efter lite sura och irriterade miner är vi nu glada och muntra och hoppas på att få göra lite utflykter och skoj här istället. Kanske ta oss ner till valhajarna eftersom det inte blev av sist. Vi gör ett nytt försök med flyget på måndag då vi har våra biljetter då.

Idag var även första gången någonsin vi suttit på raden längst fram på en konsert. När vi väntade på båten till Cebu så hade en förening för handikappade en liten spelning. Tre tondöva gitarrister spelade väldigt fint med ostämda gitarrer för alla passagerare. Skämtosido så var dom också blinda. I stundens hetta (svetten rann bokstavligen) så var det ganska  härligt med lite musik och lite bidrag fick dom allt. 

Dagens lukt: trodde inte att det var möjligt, men det går tydligen att få tåbira i flipflop. Jag har nu tvingat in både Joel och flipflopen i duschen, för att iallafall få bort en av lukterna..