phillis.blogg.se

Trötta, sönderskakade och förväntansfulla. Våran vistelse på Boracay fick ett hastigt slut. Efter en lång lång men jäkligt rolig festkväll, sa vi kl halv 5 imorse hejdå till dykgänget vi hängt med, efter ganska mycket övertalning om att hänga med till stranden, ta en öl och chilla lite. Något sa oss dock att vi skulle gå hem för att få 3 timmars sömn innan vi skulle ge oss iväg på nästa äventyr. Tanken om att vara trötta och sova på bussen var god, dock inte det lättaste vi gjort. Man kan klaga på vägarna och man kan klaga på att chaffisen kanske inte har samma utbildning som de flesta chaffisarna i Sverige (han kör ganska hårt och aggressivt, om inte till och med jäkligt istället för ganska) men att klaga på att filippinerna inte är arbetsvilliga och att de är otrevliga är det sista man kan göra. Man får alltid ett stort och glatt leende uppkört i ansiktet här. De är så sjukt tacksamma för att man äter och handlar hos just dem eller att man vaknar upp på deras hotell. Långa bilköer, skumpiga vägar eller jobbiga koreaner, man löser allt med ett leende och se vad alla är glada:) Ingenting behöver man göra själv heller, knappt ens gå eller tänka för dom bara visar vägen så är man framme. Lite bättre än flygplatsen i Bejing. 

Nu har vi iallafall klarat av en småjobbig busstur på 6 timmar och ska tillbringa natten i Iloilo, förhoppningsvis på ett hotell eller något liknande med iallafall minst en säng. Trodde vi.. Vi tog en bit mat och sedan vidare till flygplatsen, dit kom vi ca kl 20 och flyget går 07.45, underbart det här! Nu hoppas vi bara på att få va kvar inne vilket vi trodde att vi skulle få vara men nu tydligen inte får ändå, så vi smyger runt lite. Sova får vi göra vid ett senare tillfälle.

Vi har även fått sällskap på resan, en holländsk snubbe på 35 bast som heter Bart. Han har varit runt och rest jättemycket så igår blev vi ännu mer förväntansfulla över att resa runt. Bart tipsade om mycket nyttiga saker att tänka på, allt från att inte bada med hajar till att man ska stoppa huvudet över en levande vulkan. Sammanträffanden slog även rekord igår, Bart och en till tjej som heter Stacy från dykgänget ska åka till Palawan samtidigt som oss, Stacy åker en dag senare men Bart åkte idag också, fast en annan rutt. Mot alla odds lyckades vi träffa Bart igen i Puerto Princesa dit vi tillslut flög. Han skulle åka samma minivan som oss upp till El Nido. Sagt och gjort, bussen knökfull med personer, ännu fullare med packning, sen började den tänkta 4-5 timmarsresan, slöt med ca 7h och något värre har vi knappt varit med om vid en busstrip. Så det glömmer vi ( förutom naturen runt omkring, magiska berg och träd som aldrig ser ut att sluta växa). Äta mat och sova har det inte blivit mycket av heller, lite snacks och vatten sen får man klara sig. Men att resa är ju grymt! Skoj har vi och upplever mycket.

Just nu har vi hittat ett boende i El Nido efter lite felkörningar av taxigrabben och velande av oss.  Vi har precis duschat ( skönare dusch har man nog aldrig haft!) och ska ut och ta en bit mat. Ikväll blir det bara att vila upp sig, för imorgon lär det bli äventyr! Massor med öar att upptäcka och korallrev att dyka vid!  

Sista dagen vi hade på Boracay så åkte på en så kallad Island hopping. Vi valde en tur på 3 timmar som hade två stopp, ett vid Crocodile Island där vi kunde snorkla och sedan på crystal cove Island där de hade häftiga grottor! De tre timmarna flög förbi och det kändes lite snopet när vi åkte tillbaka till station 3 där vi började, var det verkligen redan slut? 

Dagens simmare: Vet inte riktigt vad hon har på sig eller vart hon ska, men hon flyter och kommer ingenstans.. 

Hejsan! Nu har vi samlat på oss lite saker att skriva om, med betoning på lite. 

Vädret har varit lite svikande så den här veckan har vi inte gjort så mycket på. Igår var vi på en strand som heter Puka Shell Beach, ca 30 min bort på en taximoppe. Tyvärr var det molnigt vilket gjorde att det inte var lika fint som när det är sol, allt lyser upp på ett himla fint sätt då! Vi ägnade hur som helst hela dagen där med att bada, ta många  roliga bilder (dock inte med digitalkameran som vi inte kunde hitta och trodde var borta, låg dock i väskan när vi kom hem men oroliga var vi) och leta fina stenar och snäckor. Kanske ett armband på G. Det var iallafall skönt att slippa en efterhängsen försäljare varannan meter.. :)

Vi åkte sen hem, duschade och gjorde oss som vanligt iordning för en god middag. Eftersom att det inte blev någon lunch så lyxade vi till det på Red Coconut med mycket god mat och smaskig efterrätt, mums! Tog någon öl och drink på det innan vi gick hem och Skypeade med våra familjer, mycket trevligt att få prata av sig lite med dem.

Idag (Torsdag) gav vi oss ut på jakt efter något nytt, något spännande och något lite dyrare men ack så mycket bättre. Vi kände alltså efter 9 nätter på samma instängda och något mögelluktande ställe att det var dags för ett nytt boende. Jippi tänkte vi eftersom vi redan hittat ett i en katalog som verkade perfekt och i något lagom prisklass. Vi tag en taxibike och for iväg, ca 3 min bort, börjar lagom bra.. Lagom där så hade de bytt namn vilket tog ett tag för chaffisen att fatta, sen så kostade det dubbla priset jämfört med vårt gamla och bättre var det verkligen inte. Vi gick besvikna där ifrån, ville bara bada för varmt var det, gick in på nästa, nästa och även nästa ställe. Dyrt, dyrare och dyrast. När vi nästan kommit till stranden och trodde att det var kört så såg vi en skylt. Något slags extrapris på boende verkade det vara. Och här sitter vi, i en fin (jämfört med vad vi är vana med) liten stuga på en fin och grön gård på en ganska ful gata. Lättade och glada sprang vi till sist ner i vattnet både till Filippinernas och vågornas förtjusning för ack så bruna vi börjar bli ;) vi har även några dagar i rad nu hittat på ett vattengympa program, måste ju bränna bort all öl..

På söndag lämnar Boracay och åker till ett naturreservat som ligger västerut. Vi börjar med 6 h bussresa till en stad som heter Ilo Ilo, sen flyger vi till ön Palawan, där vi sedan ska åka till staden och naturreservatet El Nido. Förhoppningsvis blir det mycket fin natur och häftiga dyk! Redan den 3 november åker vi vidare till nya äventyr, utmanar ödet och åker till staden som hade jordbävning för en vecka sen.. :-) 

Imorgon åker vi nog till Puka igen och hoppas vädret (och kameran) är med oss denna gång! 

Dagens fail: Risk med att det blir en vana, men vad gör väl det när man har kul både med och kanske lite åt, så har Lenas och Stefans fina dotter även denna gång lyckats dra åt sig uppmärksamheten. Åtminstone min. 

Vi ligger där på Puka stranden, molnigt är det vilket stör Sofie stadigt mycket. Hon ligger och tittar på himlen och klämmer lite surt ut sig något i stil med "Varför kan inte dom där molnen va här istället?"

Sist jag kollade är även dom molnen ganska molniga. 

Detta fyllde hon upp med en klassisk höger och vänster fel på kvällen. Vi väntade på maten, diskuterade tidsskillnaden mellan Filippinerna, Malaysia och Thailand. Det blev en lite småeldad diskussion om hur tiden skiljer sig, När Sofie sen tycker sig ha lösningen så säger hon att Malaysia ligger åt väster som är vänster men pekar åt höger.

Det löste det mesta när jag sa att hon pekade åt höger och inte vänster.

Dock ska tilläggas att hon menade rätt, blev bara lite fel men kul var det!

Hej hallå i det blå! Sitter just nu på rummet och laddar upp för en fest kväll (som vanligt med chips och öl) med dykgänget vi vart med. Hör och häpna, FÖRSTA festkvällen ikväll, inte klokt vad vi tydligen roar oss själva. Eller snarare sover klockan halv 10 på kvällen.. Men skoj ska det bli, träffa lite mer folk kanske, har hört någon svenska här ändå. 

Igår blev vi klara med dykningen så nu är vi officiellt dykcertifierade. Känns både spännande och roligt. Vi gjorde 2 dyk på ca 17.6 meter med några olika saker vi skulle klara av att göra, dock samma saker som i poolen men nu under lite omständligare förhållanden och liiite saltare vatten.. Det första dyket kändes helt ok, men var inte helt bekväm men det fanns mycket att se. Det andra dyket däremot var hur bra som helst. Det kändes som man gjort det så många gånger tidigare och att man kände sig som hemma. Sjuukt fint och härligt. Såg en massa coola fiskar, som man har grym koll på, eller inte.. Vi får köpa en fiskbok tror jag. Efteråt firade vi med en drink och lite skriva-på-papper saker, så om ca 3 veckor kommer vi få ett dykcert-kort hem ( Joels kan komma till mig och mitt kan komma till Joels, vi skrev på varandras nämligen) Roligare än en drink blev vi inte så klockan 9 däckade i sängen. 

Idag skulle vi äventyra lite och åka till Puka beach men vädret var inte helt med på våra planer. Molnen vägrade ge sig, men äventyr blev det, fast inte på Puka beach. Försökte även hitta ett par nya badbraxer till Joel men dom verkar bara ha knälånga här, vilket är konstigt eftersom Filippianerna är så korta. Det måste ju bli långbyxor för dom.

Ha en grym lördag kväll, för det ska vi ha! 

Inhale. Exhale. Inhale. Exhale. Inhale. Exhale. 

Idag har hela dagen bestått av dykning, mest i pool men även en sväng i havet. Vi har fått gått många punkter och sen övat på massor med saker som kan hända i havet. Typ som att tappa masken, få slut på luft och försvara oss mot hajar. Svårast var nog att tappa masken eftersom båda två har linser. Vi blev lagom fascinerade av det korta dyket vi gjorde i havet, som bara var en uppvärmning. Vi fick se Nemo, fisken i akvariet med ett ärr, en sjöstjärna, en adidassko och lite annat smått och gott. Efter denna dag är man helt slut i både kropp och knopp, nu vill man sova redan klockan 8 på kvällen. 

Ikväll har vi testat fisk för första gången, det har bara varit kyckling förut eftersom det var så gott. Vi tyckte att någon slags mjölkfisk kunde vara god, såg framför oss en gryta av något slag med mjölk sås typ. Istället fick vi en hel grillad fisk. Det var otroligt gott men också massa pillande med de små benbitarna. 

Imorgon väntas ännu mer dykning, tror vi ska ner på 15-18 m djup! Så det blir nog: Inhale. Exhale. Equalize.  Inhale. Exhale. Equalize.  Inhale. Exhale. Equalize.

Dagens fail: Sofie ville så gärna ha den där jättegoda färska ananasjuicen till frukost idag också. Vi gick därför till samma ställe som igår, beställer och Sofie säger något i stil med, I will have the ananasjuice. Hm, servitrisen förstår inte riktigt vad ananas betyder. 

Classic!

Idag har vi bytt boende och även haft en perfekt dag på stranden! God frukost ( det vattnas i munnen bara man tänker på ananasjuicen vi drack!!), as god lunch (inte sista gången vi åt där) och förhoppningsvis nu en lika god kvällsmat. Något billigare dock.. 

Tror också det var bra att byta boende, jag ( Sofie ) har fått 29 små bett på benen som kliar ganska frenetiskt. Joel har bara fått 12, så han kom lindrigt undan. 

Vi har varit på stranden nästan hela dagen, förutom vid lunch då vi tog en sväng för att kolla efter flip-flops. Joel hittade ett par med älgar på, taget vid första ögonkastet! Och jag fortsätter min turkosa trend med ett par turkosa flippisar. Så jag matchar nu med min bikini och sarong, samt det overkligt turkosa havet. 

Imorgon vankas det dyklektioner, lite pirrigt men ska bli kul att leka fisk! Mest nervöst är det att behöva andas med munnen hela tiden, det är man så ovan med men jag tror man kommer in i andningen ganska fort, man kan ju inte andas på något annat sätt.

Har hört på nyheterna med att det har varit en jordbävning i Cebu, som också är en del av Filippinerna. Som tur är ganska långt ifrån Boracay så vi har inte märkt något utav den. Däremot kanske vi ändrar våra reseplaner och åker dit sist av allt innan vi åker vidare till Malaysia. 

Dagens någonting: Svårt att identifiera vad, men en jääätte stor grabb med världens skog på ryggen, varken svensk eller filippin, med badbyxorna långt över naveln. Han ställer sig precis vid strandkanten framför allt folk och poserar fritt enligt konstens alla poseringsregler. Inklusive i en framåtlutande ställning för att visa sin håriga röv.. 

Pease out gott folk och ha det bra för det har vi!

Här är lite bilder som är tagna med mobilen.

Igår (söndag) var väntan äntligen över. Efter efter en lång och sömnlös natt i Manila och en härlig tur i blåsten med ett propellerplan så landade vi på flygplatsen i Caticlan runt klockan halv 7. Den härliga, soliga värmen tillsammans med en så fuktig luft (aldrig varit med om något fuktigare än när det regnar) mötte oss när vi klev av planet. Det ska tydligen va deras första soliga dag på ganska länge eftersom de haft/har lite regnperiod. Med våra lagom fastklibbade jeans, väskorna på ryggen och en skön liten filippin så åkte vi en moppe med någon slags sidokärra, ca 15 min, ner till havet för att ta båten över till Boracay. Med en ny moppe tog han nu oss direkt till dit vi skulle bo och passade även på att guida lite på vägen. Vi kom fram till ett lite hajlvsjabbigt ställe, möttes av en skällande hund och sedan en lång och väldigt mager tant. Som vi märkt typ överallt så var verkar även detta vara något familjedrivet ställe. Hela familjen går och plockar och fixar plus att alla de bor här. Trevliga är dom iallafall. Vi betalade och gick till rummet som vi skulle hyra 2 nätter, men fick nu bara en natt eftersom vi kom försent och några andra skulle ha det efter första natten. Vi gjorde oss i ordning och gick sedan direkt till stranden. Klockan var nu runt 8-8.30 vilket den inte alls var i huvudet. Vi var på stranden och varvade powernaps med bad i dom meterhöga vågorna fram till runt 1. Sen tog vi en liten matbit, köpte vatten och lite, gick hem och nappade i några timmar innan vi duschade och sen gick och åt på kvällen. Dagen avslutades med världens skyfall.

Idag började det bra. Vi var uppe kvart i 8, det var klarblå himmel och skulle hyra det näst billigaste rummet för 700peso (runt 100 kr) men det var uthyrt, så vi fick ett större och lite bättre rum för samma penning. Vi gick sen och åt en helt ok frukost och planerade dagen lite. Precis när vi ställde oss upp och gick så kom ett jäkla regnväder. Så vi satte oss igen för att planera om. Vi har märkt att vädret ändras ganska fort här men idag höll sig molnen och regnet kvar, så vi har ägnat dagen mest åt att leta nytt ställe att bo några nätter, kollat lite vart vi vill utflykta och gått igenom shoppingstället. 

Dagens kines: En grabb i 27,5 års åldern med badring och simglasögon, vatten till knäna och vågar inte gå längre ut. Kan tillägga att han hade ljusgrå speedos också.  Flickvännen stod på strandkanten med kameran i högsta hugg och hejade på. 

Är det något vi lärt oss än så länge är det att slå ihjäl timmar. Första flyget blev försenat med en timma, vilket blev 6 timmars väntan bara på Arlanda. När vi kom till Peking visste vi att vi hade 10 timmars väntan, efter att 6 timmar gått fick vi reda på att vårt flyg till Manilla var inställt.. Då fick vi gå runt på Pekings stora flygplats och försöka ta reda på vad som skulle hända nu. En tjej i infodisken förklarade att vi skulle gå upp för en trappa och ge dem lappen hon skrev åt oss, (på kinesiska så vi vet egentligen inte vad det stod.. Vi tror det var att vårt flyg är inställt, vi måste boka ett nytt, vill du snälla hjälpa oss? Tack.) efter det var det ett himla virrvarr med hur många kineser som helst som inte förstår engelska och bara pekar dit vi ska gå, så för nästa kines ska vi förklara exakt samma sak om vårt flyg och bagage vi ska hämta ut osv. Och den nya kinesen bara pekar åt ett annat håll.. Efter 2 timmar då vi gått fram och tillbaka ett x antal gånger så har vi fått ett visum på 24 h och kommit igenom passkontrollen igen. Där efter ska vi bara hämta vårt bagage och hitta till vårt flygbolag som ska fixa ett hotell till oss. Vilket går rätt så smidigt faktiskt, klockan 7 var vi på hotellet där vi fick duscha och äta, sen sova i 13 h. Välbehövlig sömn! Positivt nu är att vi faktiskt sovit en natt i Kina, inte för att vi hann se så mycket av landet men ändå! 

Klockan 3 idag så gick flyget till Manilla , inga problem alls. Nu sitter vi och väntar på flygplatsen igen efter att ha varit med några konstiga typer på ett familjesdrivet flygbiljettsbokningsföretag/ beauty salon som påstod att flygplatsen är dassig och väldigt högljudd, mycket bättre att istället boka ett rum hos dem.    Iallafall så har vi biljetten till Caticlan, flyget ska gå klockan 6 imorgon bitti. Vilket innebär 9h väntan på den fräscha och lugna flygplatsen, vilket vi hellre är på än deras familjeföretag. 

Hoppas vi kommer fram till boracay enligt våra planer nu, hotellet vi ska bo på sa att de haft solsken så vi hoppas på en skön strand dag imorgon!!